Andrzej Tichý - Sex liter luft, Fält, Kairos.

Jag vet inte hur länge Nordiska Rådets litteraturpris delats ut. Säkert är det länge. Vi har också haft en hel del svenska författare som fått priset – bl.a. Eyvind Johnson, Gunnar Ekelöf, den ständige P O Enquist men också Sven Delblanc, Tomas Tranströmer, Kerstin Ekman och Sara Stridsberg.

Pristagare från de övriga Nordiska länderna har jag ännu sämre koll på, men jag vet ju att Sofi Oksanen har fått priset liksom dansken Kim Leine förra året för sin fantastiska bok ”Profeterna vid Evighetsfjorden”.

Så årets pristagare Kjell Westö, nominerad av Finland, är alltså en i raden av flera utmärkta författare som fått detta pris. Jag har ännu inte läst Westös vinnande bok ”Hägring 38”, men återkommer till den i sinom tid. Här och nu vill jag istället lyfta fram en av de författare som Sverige nominerade till årets pris, nämligen Andrzej Tichý – en för allt för många antagligen okänd författare. Och ändå har han fått Borås tidnings debutantpris och dessutom nominerats till Nordiska Rådets pris en gång tidigare. Och hittills gett ut tre böcker på Bonniers och en, ”Omsorgen”, på ett litet förlag i Malmö.

Jag har läst böckerna som Bonniers gett ut och också tidigare kommenterat dem på den nu tyvärr halvdöda litteratursiten Boktipset, som förresten ägs av Bonniers. Jag kommer här att återge de kommentarer till Tichýs böcker som jag lagt ut på Boktipset. (När jag nu läser om dem, så tycker jag nog att jag kunde formulerat mig lite annorlunda och bättre. Men jag låter dem stå kvar som de var när jag skrev dem. Skämmas får man göra en annan gång …).

Sex liter luft. När huvudpersonen vaknar har en apokalyps inträffat - eller har han bara blivit galen? Svårt att veta. Trots en intelligent och spännande uppbyggnad blir romanen till slut lika svår att förstå som omslaget är att läsa. Och detta trots att huvudpersonen har det franska "fin" inristat i pannan. Jag gav boken fyra stars av fem.

Fält. Två personer, eller är det egentligen inte bara en?, som bär allas vår svarta sorg på sin krumma rygg och deras/hans/hennes resa genom inre och yttre exil till och kanske också igenom psykosen. En skildring av en ständigt pågående apokalyps. "En vit fläck på marken i form av en människa" - läs boken och du förstår. Jag gav boken fem stars av fem.

Kairos. Det är en spännande och intellektuellt utmanande bok som tar sin tid att läsa, särskilt som textmassan ibland är avstyckad och korthuggen. Den är - om man väljer att läsa den så - som en slags idé- eller lärobok om möjliga vägar ur det kaos och den förvirring som Tichý menar präglar vår tid. Förutsatt då att vi - du, jag, våra förvirrade ledare, intelligentian - förmår se ett mönster i det kaos av händelser som präglat vår dåtid och präglar vår nutid. Ett mönster som kanske kan ge oss en hänvisning om en annan möjlighet, en annan väg. Boken är alltså en både sorgsen och argsint bildningsroman - annorlunda än annat du läst - som pekar på behovet av kamp, attitydförändring, kunskap och revolutionära förändringar av liv och samhälle. Men läst så, är den också en hoppfull bok. Jag gav boken fem stars av fem.

Så kamrater och ev läsare av detta inlägg: Andrzej Tichý är en författare som bör läsas.

Och varför inte nu lyssna på Traditional – Sorgen och glädjen