Hunter S. Thompson - Skräck och avsky i Las Vegas.

Jag har tidigare läst två böcker av Thompson och också mycket kort kommenterat dem i det inlägg jag gjort här om min sommarläsning 2014. Såhär skrev jag då:

Hunter S. med tre av sina gängse attribut: solglasögonen, cigarettmunstycket och alkoholen. Det är bara en sak som fattas. På bilden alltså. 

Hells Angels. En sällsam och skrämmande legend av Hunter S. Thompson. Thompson var en hyllad och nyskapande amerikansk författare och journalist som bara blev 68 år när han dog för egen hand 2005. Han levde hårt och intensivt med mycket arbete och mycket droger av olika slag och sökte sig inte sällan till miljöer där andra levde på samma sätt. Boken är ett bra exempel på detta. Thompson följer Hells Angels under en ganska lång period i både deras gråa tristessfyllda och bokstavligt talat skitiga vardag och i de medialt uppmärksammade härjningarna. Han beskriver deras kriminalitet, deras sprit- och sexorgier och deras liv fyllt av oprovocerat våld och sexuella övergrepp på både egna och andras kvinnor på ett sätt som gör att det står helt klart inte bara att medlemmarna i Angels inte precis var de vassaste knivarna i lådan – förutom kanske ledargarnityret – utan också att de levde på ett sätt som gjorde att de på sina glänsande och trimmade Harley-Davidson i maxfart rusade rakt in i livets återvändsgränd. Utan hjälm. Åtminstone i USA i slutet av 1960-talet, som är den period Thompsons bok handlar om. Jag ger boken fyra stars av fem.

Romträsket (The Rum Diary) av Hunter S. Thompson. Till skillnad från Angelsboken är Romträsket en roman, även om böckerna har en hel del gemensamt. Här möter vi ett antal rastlösa och rotlösa journalister som arbetar på en engelskspråkig tidning i San Juan. Deras liv är hårt – tillvaron är osäker, alkoholen flödar, korruption och fattigdom präglar livet. Vänskapen mellan männen är lika skör och bräcklig som deras kärlek till sina kvinnor. Allt kan offras. Kvar blir till slut bara insikten att livet fortsätter – men någon annanstans längre bort efter ytterligare ett uppbrott. Jag ger Romträsket fem stars av fem.

Bara en av dessa två glada gossar lever fortfarande.

Jag har nu läst ytterligare en bok av Thompson, nämligen Skräck och avsky i Las Vegas. Därmed har jag, såvitt jag vet, läst alla de böcker som finns av honom på svenska. Boken skildrar dokumentärt en skräckens och fasans resa till Las Vegas, där Thompson under ett misslyckat journalistiskt uppdrag glider allt längre ner i knarkhelvetet. Boken har blivit en klassiker. Thompson klär där effektivt av missbrukets dess gyllene och lånta fjädrar och låter oss alla se och lukta på spyorna, blodet, våldet och hur missbruket, förstärkt av en med tiden förvärvad och kanske nödvändig egoism, med total hänsynslöshet bryter ner både missbrukaren själv och hans omgivning. Det är ingen vacker bild han ger oss av missbrukets vardag. Syftet med boken lär från Thompsons sida ha varit att både skildra och resa till och genom ”The amerikan dream”. Denna resa går då från de grandiosaste miljöerna i Las Vegas gyllene burar till den mest slitna syltan i dess utkanter. Överallt möter han lögnerna, våldet, missbruket och defaitismen. Överallt ser vi hans och andras nederlag. Varje steg han tar tycks leda till nya och än värre kretsar i hans egen helvetesvandring. ”The american dream” är hos Thompson solkig och skitig och tycks kantad av personliga lidanden – här märks inget av de annars gängse paradorden om stolthet, framgång och att ”allt är möjligt för den som bara vill”. Tiden är 1970-tal. Flower Power-folkets sång skorrar direkt falskt i öronen på både Thompson och läsaren. Blommorna i deras hår visar sig vara lika vissna som dödens rosor. Jag gav boken fem stars av fem. Och skulle gärna se att den fick många läsare.

Pocketförlaget – Översättare Einar Heckscher – 229 s – ISBN 978 91 86369 31 6

Nu kan den som vill lyssna på Bob Dylan och hans Mister Tambourine Man (som Thompson faktiskt dedikerat boken till): Bob Dylan – Mr. Tambourine Man