Detta skrivs onsdagen den 2 december. Julen närmar sig.
Jag tänkte i all ödmjukhet tipsa om sex säger sex böcker jag
tycker att läsaren av denna min blogg gott kan köpa till sin man,
fru, partner eller hur ni nu har det ordnat med kärlekslivet. Tipsen
kan säkert också passa för inte allt för unga barn av olika slag,
men vad vet jag. Och kanske för lilla moster. Eller rentav dig
själv.
(Bild Hans Lindström) Nassen okänd, men tillhör väl det vanliga gänget.
Jag har valt mina tips bland de böcker jag själv läst
under året – dvs. från december 2014 tom november 2015 - och som
jag sedan lagt in och kommenterat på min blogg, vilket är totalt 44
stycken. Jag gjorde också under året en Kristian-Lundberg, dvs.
skrev en kommentar om ett par böcker som visserligen kommit ut, men
som jag inte läst, vilket möttes av en del förvånade reaktioner.
Vilket jag förstår. Men vad fan – lite innovativ kan man väl
tillåta sig vara. Eller?
Jag räknar upp de sex valda böckerna, som alla är
bland de som jag under året gett fem stars av fem i betyg, utan
inbördes ordning och bifogar som en länk den (naturligtvis alltför
långa) kommentar som jag skrev. Jag skriver också – om tiden
inför firandet av mr Jesu födelse stressar er, min ev. läsare och
tiden för att läsa mina långa drapor känns lite för kort– en
ny kommentar på ett par rader om varje bok.
Slutligen lägger jag också ut en dödskallebok, dvs.
en bok som absolut inte skall köpas.
Mary
– av Aris Fioretos.
Fioretos var
för andra gången nominerad för Augustpriset under året, och blev
för andra gången utan. Jag har ännu inte läst vinnaren Jonas
Hassen Khemiris bok Allt
jag inte minns, men
den
är säkert utmärkt och väl värd sitt pris. Det hade också Mary
varit. I dessa tider mår vi alla väl av att läsa en bok som är
som en knuten näve hopp.
Tid.
Livet är inte kronologiskt – av Sigge
Eklund och Alex Schulman.
Två medelålders män, som säkert slåss mot sin
mediebild, har gett oss en välskriven, insiktsfull och intelligent
bok om livet, fruar, barn, motgångar och framgångar. Och inte minst
om deras pappor. De skriver utan skyddsnät och med ett stort allvar
– om barndomens börda och kärlekens kraft.
Barnmorskan
- av Katja Kettu.
I det uråldriga landskapet vid ishavets rand lever män
och kvinnor under hårda villkor. Man delar behovet av kärlek,
lycka, barn med dig och mig. Men deras kamp för överlevnad är
smärtsammare och tyngre än de flesta av oss skulle klara.
Yngel
– av Mo Yan.
Den av många ifrågasatta kinesiska
Nobelpristagarens bok om Kinas ettbarnspolitik är en skakande
uppgörelse med en diktaturs självpåtagna rätt att lägga sig
bredvid de äkta paren i den äktenskapliga sängen. Hur denna
politik skadar inte bara folket utan också de partiföreträdare som
har att se till att folket håller sig till reglerna visas med stor
tydlighet. En viktig bok om hur kommunisternas stövelklack trycker
ner kvinnor och män. Men mest kvinnor.
Beckomberga.
Ode till min familj – av Sara Stridsberg.
”En bok som tycks [vara]
skriven med ångesten och hoppet i samma tunga andning”
skev jag i min långa kommentar. Och så tycker jag fortfarande.
De
utvalda – av Steve Sem-Sandberg.
På ett sjukhus i Wien samlar nazisterna de
barn som inte anses vara värdiga att klassificeras som del av den
vita ariska rasen. De utsätts för medicinska experiment och dör.
Eller, mer korrekt: mördas. Efter kriget kommer sanningens ögonblick för dessa bödlar i vita, stärkta läkarrockar. Men då minns de inget, har inget gjort
eller i vart fall bara handlat på order. Endast en person tar ett
individuellt ansvar för sina handlingar. Det är en kvinnlig sjuksköterska. Den som läser denna bok
under julhelgen får nog räkna med att de glättiga julsångerna
skorrar illa och att nötknäckandet kommer att låta som
pistolskott.
Med dessa sex böcker har jag valt bort ett antal andra som är minst lika bra - som tex John Williams "Butcher´s Crossing", Ola Nilssons Hammerdalstrilogi, Therese Bohmans "Den drunknade", Siri Hustvedts "Sommaren utan män", Klas Östergrens "Twist" och "Den sista cigaretten", Péter Nádas´ "Egen död" och .... ja, herregud vad många bra böcker det finns!
Med dessa sex böcker har jag valt bort ett antal andra som är minst lika bra - som tex John Williams "Butcher´s Crossing", Ola Nilssons Hammerdalstrilogi, Therese Bohmans "Den drunknade", Siri Hustvedts "Sommaren utan män", Klas Östergrens "Twist" och "Den sista cigaretten", Péter Nádas´ "Egen död" och .... ja, herregud vad många bra böcker det finns!
Årets
dödskallebok är Erik och Margot
- av Per Wästberg.
Per Wästbergs pappa Erik knullar med sin
svägerska under tiden han är gift med lille Pers mamma. Om
detta berättar ledamoten i Svenska Akademien i en bok på 355 sidor.
Att ”I Paris
schangtila salar värsta buse franska talar”
vet vi ju, liksom att överklassen på fina Östermalm kan bete sig
lika svinaktigt som männen som går på horhus. Men varför hänga
ut familjens spermafläckade lakan till allmän beskådan?
Du underhåller härligt som vanligt!
SvaraRaderaTack, tack. ;)
SvaraRadera