I det uråldriga landområdet vid Ishavets rand, det som formellt
delas mellan Norge, Finland och Ryssland, har människor och djur alltid rört
sig utan hänsyn till gränser. Här möts under andra världskrigets olika skeenden
den självlärda finska barnmorskan Vildöga och SS-officeren Johannes. I ett febrigt,
ständigt berörande språk berättar Kettu om deras kärlek. En kärlek bortom sans
och vett.
Katja Kettu
I detta kalla land finns männen och kvinnorna med frusna hjärtan
men med varmt blod. Här möts då Vildöga och Johannes, två av livet och kriget
stukade människor, i en kärlek som borde vara omöjlig. Den är stark hos båda,
men starkast hos Vildöga. De offer hon gör för att vara så nära Johannes som
det går när kriget bara fortgår och allianserna mellan länderna varierar är ofattbara
och obeskrivliga.
Men kärleken består, trots alla fasor och alla svek. De två har
förenats i köttet och Vildöga har blivit gravid. Hennes kamp för överlevnad och
för att kunna föda deras barn är närmast osannolik. Denna starka vilja till
överlevnad och hoppet om att åter träffa Johannes för henne till slut till Död
mans stuga, (som spelat roll i romanen, på vilket sätt vill jag låta vara osagt
här). Hit kommer, tyngd av egna umbäranden och egna demoner, till slut också
Johannes. Men bara för att möta ett oundvikligt öde tillsammans med Vildöga, sin
älskade. Kvar i livet blir deras gemensamma barn.
Kriget har kopplat ett hårt och kallt grepp om alla människors
strupar. I kampen för överlevnad går naturligtvis många under. De dör i kriget,
mördas av både vänner och forna allierade, svälter ihjäl av brist på mat. Hos
dem som överlever finns erfarenheterna kvar som värkande ärr och ärvs, på både
gott och ont måste sägas, från generation till generation.
Om krigets fasor och kärleken mellan Vindöga och Johannes berättar
Kettu på ett språk omöjligt att värja sig mot. Tonen är nästan febrig, alltid närmast
fysiskt närvarande och ibland rå. Människors tillkortakommanden och deras
styrkor och stolthet beskrivs på ett sätt som jag knappt läst tidigare.
Bilderna Kettu använder är tydliga och starka. Du kommer, som jag, att ha denna
bok med dig under lång tid.
Till slut måste du som läsare fråga dig vad det är som gör en
människa till människa. Allt sådant som vi normalt tänker på, som t.ex. kärlek
och förnuft och anständighet och moral och godhet, läggs till slut på
slaktbänken. Och ändå går livet i någon mening vidare.
Jag gav Barnmorskan fem stars av fem. Den måste läsas av många.
Trots att den inte, på flera olika plan, är en lättläst bok.
Förlag: Albert
Bonniers Förlag; Publicerad i Sverige: 2014; Översättare: Janina
Orlov;
ISBN: 9789100128791
Lyssna nu gärna på Jimmy Giuffre – Cry, Want
Den här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
SvaraRaderaDen här kommentaren har tagits bort av bloggadministratören.
SvaraRadera