Linnea Axelsson - Aednan.

Aednan är gammal nordsamiska och betyder – läser jag mig till i ett efterord till Linnea Axelssons bok - landet, marken och jorden. I sitt drygt 750-sidiga diktepos med just namnet Aednan berättar Linnea Axelsson – som är en helt nu bekantskap för mig - för oss om samernas moderna historia från 1900-talets början fram till våra dagar. Det är en ganska stark och suggestiv berättelse om Sveriges och svenskarnas övergrepp på en minoritetsgrupp som först relativt nyligen erkänts som nationell minoritet och ursprungsbefolkning i Sverige, och för den delen också i Norge och Finland. I Aednan följer vi genom ett par familjers historia samernas kamp för att få en sådan status, eller om man så vill deras kamp för överlevnad och att leva ett värdigt liv och bli fria från ett närmast kolonialt arv och förtryck. Och därmed inte minst bort från tvångsförflyttningar, reglering av älvar, uppdämning av dammar, rivning av bostäder, ovärdig hantering från myndigheters sida och rasbiologins förnedring – både reellt och som såriga minnen. Sveriges historia är i delar mörk – hur samerna hanterats är en del av denna vår svarta historia.

Axelsson (bild Sara Mac Key)

Jag tycker mig i Aednan kunna se att Axelsson i boken beskriver en dubbel rörelse – först Sveriges och svenskarnas försök att tvinga bort samerna från rennäringen genom hindersamma ingrepp i deras renars fria rörlighet över landsgränser och regleringen av älvarna men sedan efterhand också en allt mer medveten kamp hos vissa av dem för en återgång till någon form av traditionell liv och rennäring, eller i vart fall en ökad medvetenhet om sin historia.

Det är främst kvinnorna som Axelsson låter tala till oss i boken. Den är onekligen en sk tegelsten, men de inneliggande dikterna är både korta, sparsmakade och samtidigt flödande och inte så sällan drabbande för en svensk läsare. Men, måste jag också säga, ordknappheten och också en viss monotoni i dikterna gör inte boken enkel att läsa – åtminstone inte för mig – och även om jag tycker mig förstå Axelssons avsikt eller ambition med boken, ser jag inte en tydlig korrespondens mellan detta och bokens konstnärliga uttryck. Skulle inte hennes budskap bli tydligare och lättare att förstå och kanske dessutom nå fler läsare om hon skrivit en roman. Undrar jag. (Men med vilken rätt?).

Aednan har nominerats för Augustpriset och kategorin bästa skönlitterära bok i år. Den är mycket väl värd en nominering, det tycker jag. Men att vinna årets pris? Nej, inte om jag får bestämma, vilket jag ju i och för sig inte får. Men jag ger den gärna tre stars av fem i betyg. Och vill dessutom rekommendera den envar och inte minst till Björn Söder och hans gelikar.

Men vilken bok tycker jag då skall få årets Augustpris? Till det kommer jag, min okände läsare av denna blogg, att återkomma om ett par dagar. I vart fall före den 26 november då pristagaren skall koras. Du får stilla dig.

xxx

Det svenska

språket växte

längs tankarna

Samiskan sov

sen länge i kroppen

av skam

under lydnaden

Tillknäppt

sluten inom sig

Rörde sig rösten

knappt märkbart

nästan omöjlig

att rubba

Den svenska historien

om äregiriga kungar

mäktiga stora nationer

lyfte hela klassen

mot dyrkan

närmare dyrkan

Men om vår

egen historia stod

inte ett ord

Som om våra

föräldrar och vi

aldrig funnits

aldrig format

nånting

Jag är en av Augustpriset ambassadörer för 2018. Du kan, om du vill, läsa vad jag tidigare skrivit om böcker jag läst om du går in på min blogg kennethbokhallaren.blogspot.se. Jag har där också kommenterat de flesta av de böcker som nominerats till det skönlitterära priset i år, med undantag bara för Ulf Erikssons renodlade diktbok ”Skalornas förråd”. Detta är alltså min femte och sista kommentar när det gäller Augustpriset 2018. Tidigare har jag då skrivit om Karin Smirnoffs ”Jag for ner till bror”, Kenneth Hermeles ”En shtetl i Stockholm”, Björn Runeborgs ”Socialdemokratiska noveller” och Sami Saids ”Människan är den vackraste staden”. Jag tänker inom kort skriva en sammanfattande kommentar till hur jag ser på årets nomineringar och vilken bok jag tycker skall få priset.